Nu är det riktig höst, det märker man när kroppen vägrar att gå upp ur sängen för att det är så varmt och mysigt. Sen duscha på morgonen var nog inte min bästa idé heller, det kommer bli så kallt om huvudet när jag går ut, smällar man får ta när man inte kan planera.
Igår kom jag fram till att jag klarar det mesta själv, jag är en sådan tjej som kan borra, byta ett punkterat däck, skruva fast saker och göra sådana saker som man kanske tycker är mansgöra. Jag kan själv, sen att det tar längre tid att byta det där förbannade däcket, att jag sedan sitter svart från topp till tå och halvt gråter det är något helt annat. För det kan jag tvätta bort men stoltheten att jag minsann kan den går inte att radera. Jag tycker att pappa har gjort ett bra jobb och i teorin kan jag även byta en punktering på bilen (jag understryker verkligen att det är i teorin men med allt skit pappa lägger i bilen så borde jag klara mig!).
