Jag saknar min vän, den som glassar i Australien. Det kom idag värre än vanligt att jag bara ville ta upp telefonen och ringa personen som förstår mig. Utan att behöva bry sig kan man vara precis sådär som man inte ska vara.
Min vän som alltid finns där, även om vi inte pratar ofta ( eller ofta alls) har vi reda planerat vårt gamla liv. Vi vet att vi har varandra, att vi kommer sitta där med våra rynkor och bara vara, så bra som bara vi kan. Jag fick ett kort som jag läste och nästan ville skvätta en tår när jag läste det. Som jag vill krama min vän just nu, sådär bra som bara vi kan!
Min vän som alltid finns där, även om vi inte pratar ofta ( eller ofta alls) har vi reda planerat vårt gamla liv. Vi vet att vi har varandra, att vi kommer sitta där med våra rynkor och bara vara, så bra som bara vi kan. Jag fick ett kort som jag läste och nästan ville skvätta en tår när jag läste det. Som jag vill krama min vän just nu, sådär bra som bara vi kan!
Ett minne av de tusen vi har!